Hon trampar gungande med frambenen,går sedan ett varv, kliar sej på halsen med hjälp av en stolpe i boxen vaggar gungar, jag tänker inte genast att ska hon föla nu? nej jag tänker undrar om hon känner doften av min limpmacka o vill smaka? Luttrad kom hon som tog första passet o purrade mej från mitt snurrande i en alldeles för mjuk bädd. Nu e de din tur sa hon o de va bara att klä sej, på med en tröja, två tröjor, långkallingar, stalloverallen, varma strumpor, dunrocken, mössa, o vantar, sedan ladda me mackorna me ost, en temugg, datorn, o en bok av ruth rendell.

Det smakar gott med te o macka o nu står hon stilla igen, hon är tung tung o det ser ut som om magen växer för varje dag, Jag känner me henne hon önskar nog också att magen byttes ut mot nåt annat o gav henne sin rörlighet tillbaka. Hon vet ju inte tiden som vi men nog vet hon att det borde vara dags det känner hon säkert, undrar om hon vet hur vi väntar otåliga på att få se undret att få se magen förvandlas, jo säkert fattar hon att vi vet att de e på g o de e därför vi sitter här natt efter natt.

På väg in till stallet hinner jag stå en stund o begrunda stjärnhimlens blänkande myriader av glitter på svart bakgrund vackert o tyst o stilla, gården sover......o alla djuren med den.................. inga galande tuppar tre på natten inte i april iallafall.

Jag sitter nu i sovsäcken i en gammal solstol me datorn i knät o temuggen på en pall mackorna e slut, jag har ett äpple med mej så som jag hade häromnatten o den nya hästen verkade så kelen på morgonen innan jag skulle ta ut henne hon gullade omkring mej med sin mule o gnosade o jag tog det som kel hon ville in i dunrocken o sökte igenom mej snosande o då förstod jag att det va äpplet hon va ute efter så hon fick det , förstås.

När jag började skriva de här va klockan 03.15 nu har hon blivit 05,21 hon har stått o sovit länge o nu börjar hon knalla runt lite o mumsa i sej hö dom andra hästarna börjar frusta lite o vakna till o undrar väl om de inte e dags för frukosten men jag tänker vänta till klockan 6 innan dom får den.

Genom fönstret skymtar jag att morgonen sakta kryper in över oss.Maxine har fortfarande tid att föla under den här natten, det ska inte ta mer än 25 minuter då det sätter igång så fast hmmmmm, varje gång hon går ett varv i boxen tänker jag att nu startar det men de e ju bara vanliga små promenader o inte alls den där vandringen runt runt för att få allt på plats nej de blir nog ännu en natt i stallet

Nej nu så ska dom få sin frukost o jag min sömn åtminstone några timmar ,,gomorron på er ;O)