Jag är nog sisådär sju-åtta år.Vi åker in till sjukhuset o sitter i väntrummet , mamma håller min hand,det är inte farligt doktorn ska bara undersöka lite det kommer inte att göra ont,det lovar mamma så när sköterskan kommer o ropar upp mitt namn så är jag inte orolig.

Men hon säger till mamma att de e lika bra att hon stannar utanför , men mamma vill följa med men sköterskan som är mycket större än mamma blåser upp sej lite till o säger att de här ska vi nog klara av utan henne , o mamma som tror på auktoriteterna stannar kvar i väntrummet medans sköterskan för bort mej. Nu börjar jag bli lite orolig mamma hade ju lovat ,har jag varit dum o gjort nåt kanske ,sköterskan tar upp mej i sin famn som är väldig ,doktorn sätter sej framför mej med ett silveröga i pannan sköterskan tar ett stadigt tag om mina armar o håller mej fast som i ett skruvstäd o tar fram något slags mask som hon håller framför mitt ansikte den täcker hela munnen o näsan o luktar fruktansvärt jag kämpar för att komma loss för nu förstår jag att jag varit olydig o nu ska dom ta livet av mej ,

Sköterskan tar ett fastare grepp om mej o kopplar fast mina ben mellan hennes ,jättestora ben hon har mej fast som i en rävsax jag kämpar förtvivlat o håller andan allt vad jag orkar, Ibland lyckas jag få loss ett ben o kämpar kämpar för att få loss det andra men så fort jag lyckas få loss ett så har hon de andra benet fast,jag lyckas inte hålla andan men jag tar bara ett andetag o kämpar vidare ,,doktorn sitter där o ler , jag känner hur mina krafter tar slut o huvudet snurrar o benen kommer aldrig loss men jag tänker inte ge mej , nu måste jag ta ett till andetag o huvudet snurrar ännu mer o doktorn svajar som en ond ande framför mina ögon som jag kämpar att hålla uppe jag vill ju inte dö tänk att mamma o pappa har tröttnat på mej de e ju så dom gör med djur som e sjuka o inte kan få ett bra liv o nu har jag ju varit sjuk o då e de lika bra att ta bort mej,de va mej dom skulle ta bort ,de va därför mamma inte talade om va doktorn skulle göra huvudet svävar jag svävar bort upp i ett tomt ingenting….ett svart mörker tar mej bort…………………………………

………………………………….ett hål i min skinka är mitt pelaren till karusellen det snurrar ,,jag mår förtvivlat illa karusellen snurrar alla andra roar sej i karusellen men jag sitter fast i centrumet på karusellen Det sitter i min skinka, det sticker o jag kräks, de snurrar o blod flyter ur min mun ner i mera blod o slem snurrar snurrar……..sköterskans illvilliga ansikte tar form framför mina förvirrade ögon,,,,,hon ler o håller i en spruta ,,och säger sååå du har vaknat nu….tänk att du försökte sparka doktorn de va inte snällt varför gjorde du det,,,jag svarade inte bara nickade,jag levde men jag mådde inte bra,kanske skulle jag dö i alla fall om den där sköterskan fick som hon ville o jag hade ju inte alls sparkat doktorn jag försökte ju bara fly , men jag sa inget om de till henne , hon skulle nog inte förstå.

Såja nu ska jag hämta din mamma …vill du det?? JAAA…tänk att mamma skulle komma jag skulle vara så snäll nu

Mamma kommer in o hon ser mej så ynklig där på sängen o hon ser hinken med blod o hon kommer fram o kramar mej o tröstar mej o hon berättar att dom hade inte sagt till henne att dom skulle operera bort halsmandlarna på en gång hon hade trott att dom skulle undersöka först o sedan skulle hon kunna berätta för mej hur det skulle gå till,men hon fick aldrig chansen att förklara för mej,men så fort jag kunde komma upp ur sängen o vi kunde gå därifrån så skulle vi gå o köpa något fint till mej.

Jag fick en klippdocka med magnetkläder.De va ingen annnan som hade en sån den kostade säkert jättemycket pengar,,jag va glad o lycklig igen

En tid senare satt jag i knäet på en sån där bamsig sköterska igen mamma hade talat om att dom skulle göra hål inuti mina öron o dom skulle söva mej o sen kanske jag skulle slippa få mer öroninflammationer,sköterskan kom med masken o sa att jag skulle räkna till tre men jag va redan ute i det blå o svävade o hörde långt långt borta någon som sa att jag skulle blåsa upp ballongen men jag somnade in fridfullt utan kamp ..den gången tyckte dom att jag hade varit SÅÅÅ duktig,,,de e klart jag visste ju vad de va frågan om…………

TILLBAKA

jag ca 7,, 8 år gammal .o på den nedre bilden är min mamma , i 20 årsåldern