|
Irrar runt i mina tankars vindlingar hinner inte med i de förvirrande krumbukter som ligger i tiden |
|
|
|
Jag kunde hålla den i min hand …titta på den o ändå inte vara säker på vad jag såg Intigheten presenterar sig som en fråga utan svar Dyker upp ur tomheten o stannar kvar utan att vara Känner mej som en marionett Samtidigt vet jag att Jag själv håller trådarna Så min docka tar sej snubblande fram
|
