|
Boken.
Tänk vad en bok
kan betyda för en människa. En liten vilsekommen kille i tioårsåldern hade en bok som sin bästa vän i tre års tid. Under tidiga vårdagar i solens värmande strålar fördes han i fantasi- ens värld i bokens
famn ut i vilda äventyr. Det fanns ej plats på
jorden där dessa äventyr gick av stapeln där bokens makt ej rådde. Det
var vilda stormar på heta breddgrader där endast pirater och
buccaniärer härjade Slogs och drack samt förförde sköna kvinnor. Alla kämpade en
ärlig kamp där ridderlighet var ett absolut krav, där även ärliga män i statens högre sfär visste vad ansvar och moral betydde
Som guldgrävare i
västerlandet i strid med
elementen, saltöknarnas hetta
med förgiftade vattenhål, stekande sol från en himmel som endast
förmörkades av gamarna som cirklade sig närmre och
närmre tills dom nästan satt på hans grådammiga klädtrasor som knappt
skylde den utmärglade kroppen. Räddad av en gammal surdeg som sett fler
utvaskade gruvhål än de flesta, återförd till livet och andra äventyr.
Ponnyexpressens tappraste
ryttare som i hällande regn i indianernas marker riskerande sitt unga liv endast för äventyret och äran. Vackra salonflickor väntade vid varje ändstation och grät när
han red vida- re. Det gripande
slutet når han som en
nåldyna fylld av pilar heroiskt full- gör sitt sista uppdrag.
Världskrigets bästa flygare som stred i en sorts luftcirkus där seger var det enda
som kunde räknas. På den
tiden fanns bara ett världskrig. Att i en Sopwich V svinga sig ibland molnen
sökande efter Röde Baronens Focker D VII. Sedan genom rollar med
eller utan toppspin söka efter läge, genom
Immelmansvängar och andra av de
stora ässen utprova- de finter få
fienden i hårkorset för
låta kulsprutorna tala sitt staccatomed- delande till en krigstrött värld att nu har det kommit en obestridig mästare som kan och skall frälsa dem ur fiendens hotfulla grepp.
Tänk att i Afrikas
djungler tränga fram till de platser som ännu var vita och outforskade på kartorna. Efter strapatser med
olika stam- mar till slut finna elefanternas kyrkogård. Dessa enorma rikedomar i elfen- ben blev grunden
att bygga ett nytt imperium
bland dessa naturfolk, att rädda dem undan misionärernas
predikningar om straff ,
straff för att de levt ett liv efter vad deras förfäder lärt, till naturens
bästa.
Genom bakgator och skumma gränder i Marsielle söka sig till Legionens
rekryteringskontor, Att sedan i
Saharas böljande sandhav strida mot Riffer
och Kabyler, att i heta morgnar i stram givakt för fanan, Le Tricolor, höra
reveljen förkunna att en ny dag randats. En dag med nya strider och
kanske en ärofull död i skuggan av palmerna
vid oasen som var tvungen att försvaras till varje pris.
På Pampas vida slätter bland guachos och peoner driva boskap för Argentinska jordägare som genom förfädernas stölder
och härj- ningar vältrade sig i rikedom och lyx. På en bodega träffa den skönaste av senoritor för att med slit och arbete bygga upp ett eget imperium med folk och djur i lycka och samförstånd. Kan man inte vara bäst i sina
drömmar då är det ingen ide att drömma alls.
Otaliga är de drömmar som
blev sanning och verklighet i denna min egen bok. Den magiska kraft den
besatt kunde sekundsnabbt förflytta mig från framtid till forntid. Även från en plats till en annan som om jag blivit dematerialiserad, på bråkdelen av en sekund. Att
fritt sväva mellan himmel och jord på
dess breda på
översidan flata grenar var en fantastisk och
lyckogivande
upplevelse, att föras hän utan droger eller konstlade medel. Min bok, mitt träd var kanske mitt narkotium.
Dessa äventyr upplevdes även under varma sommarda- gar såväl som under förhöstens svalka, då bokens blad slutligen ändrade färg för att i sinom tid sakta singla mot jorden att där
förmultna för att ånyo inkomma i kretsloppet. Nu finns ej boken
mer.Nittonhundrafemtiosex blev den nedsågad och är nog för länge sedan bliven till aska.
I min bok fanns allt en genom myndigheternas försorg de- porterad Söderkis behövde för att överleva. Främst lärde han sig att med fantasiens hjälp fly
undan en obarmhärtig
värld. Dessutom har alla dessa drömmar varit en sporre att senare i livet se några av de platser där även- tyren utspelats. Inte på långa vägar hälvten av miljöerna har ens varit möj- liga att återse. Många ställen fanns bara i den oförstörbara drömvärld som han skapat och fortfarande bär med sig.
Där uppe i trädets krona i drömklykan låg
han trygg hur det än blåste. I denna av
naturen skapade famn skapades
i bland sovande i bland vaken alla
äventyren. En psykolog skulle nog se en modersfamn där uppe bland de släta grå grenar som genom händers och fötters nötning blivit blankpolerade.
Ofta har jag drömt mig tillbaka till mina drömmars bok, den som gav utan att ta, allt jag ville ha fanns i boken och allt
var mitt så länge jag önskade. Gränserna för vad jag kunde önska var så fjärran att jag aldrig var ens nära. Ett substitut för min barndoms träd har jakten, med dessa till- fällen till drömmar i ensam total tystnad som i bland
inträffar, varit . Eftersom jag är lycklig nog att på detta sätt skapa mig en värld där jag
trivs och dit jag kan fly undan verklighetens trista grå vardag önskar jag att även andra kan skapa sig sin liknande plattform.
|
Ännu en av min pappas texter oredigerat Jag vill ha det så , jag tror att han
skulle gilla det Pappa lärde sej datorn på sista tiden Det är därför som ni idag kan få läsa en
del av hans alster Men som jag sa han hann inte med allt han
ville SÅ
mitt evinnerliga tjat om att leva NU är inte obefogat Jag lägger snart in fler av hans texter ,
gå gärna in i min gästbok sen o säg vad ni tycker |
