Boken. Tänk vad en bok kan betyda för en människa. En liten vilsekommen kille i tioårsåldern hade en bok som sin bästa vän i tre års tid. Under tidiga vårdagar i solens värmande strålar fördes han i fantasi- ens värld i bokens famn ut i vilda äventyr. Det fanns ej plats på jorden där dessa äventyr gick av stapeln där bokens makt ej rådde. Det var vilda stormar på heta breddgrader där endast pirater och buccaniärer härjade Slogs och drack samt förförde sköna kvinnor. Alla kämpade en ärlig kamp där ridderlighet var ett absolut krav, där även ärliga män i statens högre sfär visste vad ansvar och moral betydde Som guldgrävare i västerlandet i strid med elementen, saltöknarnas hetta med förgiftade vattenhål, stekande sol från en himmel som endast förmörkades av gamarna som cirklade sig närmre och närmre tills dom nästan satt på hans grådammiga klädtrasor som knappt skylde den utmärglade kroppen. Räddad av en gammal surdeg som sett fler utvaskade gruvhål än de flesta, återförd till livet och andra äventyr. Ponnyexpressens tappraste ryttare som i hällande regn i indianernas marker riskerande sitt unga liv endast för äventyret och äran. Vackra salonflickor väntade vid varje ändstation och grät när han red vida- re. Det gripande slutet når han som en nåldyna fylld av pilar heroiskt full- gör sitt sista uppdrag. Världskrigets bästa flygare som stred i en sorts luftcirkus där seger var det enda som kunde räknas. På den tiden fanns bara ett världskrig. Att i en Sopwich V svinga sig ibland molnen sökande efter Röde Baronens Focker D VII. Sedan genom rollar med eller utan toppspin söka efter läge, genom Immelmansvängar och andra av de stora ässen utprova- de finter få fienden i hårkorset för låta kulsprutorna tala sitt staccatomed- delande till en krigstrött värld att nu har det kommit en obestridig mästare som kan och skall frälsa dem ur fiendens hotfulla grepp. Tänk att i Afrikas djungler tränga fram till de platser som ännu var vita och outforskade på kartorna. Efter strapatser med olika stam- mar till slut finna elefanternas kyrkogård. Dessa enorma rikedomar i elfen- ben blev grunden att bygga ett nytt imperium bland dessa naturfolk, att rädda dem undan misionärernas predikningar om straff , straff för att de levt ett liv efter vad deras förfäder lärt, till naturens bästa. Genom bakgator och skumma gränder i Marsielle söka sig till Legionens rekryteringskontor, Att sedan i Saharas böljande sandhav strida mot Riffer och Kabyler, att i heta morgnar i stram givakt för fanan, Le Tricolor, höra reveljen förkunna att en ny dag randats. En dag med nya strider och kanske en ärofull död i skuggan av palmerna vid oasen som var tvungen att försvaras till varje pris. På Pampas vida slätter bland guachos och peoner driva boskap för Argentinska jordägare som genom förfädernas stölder och härj- ningar vältrade sig i rikedom och lyx. På en bodega träffa den skönaste av senoritor för att med slit och arbete bygga upp ett eget imperium med folk och djur i lycka och samförstånd. Kan man inte vara bäst i sina drömmar då är det ingen ide att drömma alls. Otaliga är de drömmar som blev sanning och verklighet i denna min egen bok. Den magiska kraft den besatt kunde sekundsnabbt förflytta mig från framtid till forntid. Även från en plats till en annan som om jag blivit dematerialiserad, på bråkdelen av en sekund. Att fritt sväva mellan himmel och jord på dess breda på översidan flata grenar var en fantastisk och lyckogivande upplevelse, att föras hän utan droger eller konstlade medel. Min bok, mitt träd var kanske mitt narkotium. Dessa äventyr upplevdes även under varma sommarda- gar såväl som under förhöstens svalka, då bokens blad slutligen ändrade färg för att i sinom tid sakta singla mot jorden att där förmultna för att ånyo inkomma i kretsloppet. Nu finns ej boken mer.Nittonhundrafemtiosex blev den nedsågad och är nog för länge sedan bliven till aska. I min bok fanns allt en genom myndigheternas försorg de- porterad Söderkis behövde för att överleva. Främst lärde han sig att med fantasiens hjälp fly undan en obarmhärtig värld. Dessutom har alla dessa drömmar varit en sporre att senare i livet se några av de platser där även- tyren utspelats. Inte på långa vägar hälvten av miljöerna har ens varit möj- liga att återse. Många ställen fanns bara i den oförstörbara drömvärld som han skapat och fortfarande bär med sig. Där uppe i trädets krona i drömklykan låg han trygg hur det än blåste. I denna av naturen skapade famn skapades i bland sovande i bland vaken alla äventyren. En psykolog skulle nog se en modersfamn där uppe bland de släta grå grenar som genom händers och fötters nötning blivit blankpolerade. Ofta har jag drömt mig tillbaka till mina drömmars bok, den som gav utan att ta, allt jag ville ha fanns i boken och allt var mitt så länge jag önskade. Gränserna för vad jag kunde önska var så fjärran att jag aldrig var ens nära. Ett substitut för min barndoms träd har jakten, med dessa till- fällen till drömmar i ensam total tystnad som i bland inträffar, varit . Eftersom jag är lycklig nog att på detta sätt skapa mig en värld där jag trivs och dit jag kan fly undan verklighetens trista grå vardag önskar jag att även andra kan skapa sig sin liknande plattform.

Ännu en av min pappas texter oredigerat Jag vill ha det så , jag tror att han skulle gilla det Pappa lärde sej datorn på sista tiden Det är därför som ni idag kan få läsa en del av hans alster Men som jag sa han hann inte med allt han ville SÅ mitt evinnerliga tjat om att leva NU är inte obefogat Jag lägger snart in fler av hans texter , gå gärna in i min gästbok sen o säg vad ni tycker